Råbäcks slott

wenfr 2007

I början av 1400-talet ägdes Råbäck av munkarna från Vadstena, några sekel senare var riddaren och riksrådet Otto Torbjörnsson ägare. Han blev frihetshjälten Engelbrekts handgånge man och var västgötarnas hövitsman vid Axevallas förstörelse år 1469. Torbjörnsson kom i tvist med Danzig och blev fängslad 1473 och året därpå avrättades han.

Omkring 1780 var sonen till friherre Jac C. Fock ägare till Råbäck: Majoren vid Västgöta dragonregemente Johan Henrik Fock tjänstgjorde vid franska armén som adjutant hos hertigen de Lauzen och med utmärkelse deltog i amerikanska frihetskriget.

År 1831 blev Friherrinnan Sophie Silfverschiöld och hennes man friherre Nils August ägare till Råbäck köpte detta som sommarresidens. Paret kom från Koberg i en stor kolonn av vagnar till Råbäck och möttes av de vackra byggnaderna och den fantasiskt lummiga parken.. Friherre Gustaf Adolf Klingspor har beskrivit detta i sin uppsats i Adelsklubbens tidskrift ”Arte et Marte”, ”Kusken på stora täckvagnen delade sin tid mellan de tre i bredd spända hästarna och sina lösmustacher, hvilka ständigt hotade att falla ned och visa hvad de vora afsedda att dölja, nämligen kräftärret på överläppen. Friherrinnan stödde sina små fötter mot silfverskrinet och höll ett fast tag om det gamla familjeuret”. I sex åkdon följde kokerskor, betjänter, kammar- och huspigor samt spelfröken. I den första, en öppen sufflettvagn, åkte Kobergs förvaltare Karlsson för att kontroller att allt var klart. Svärsonen i huset – konstnären, hovmannen Fritz von Dardel – var där ofta och fångade människor och miljöer med sin pensel och sitt ritstift. Tillsammans med gårdssnickaren skapade han en turisk paviljong, som fortfarande finns kvar ovanför kleven framför gården. Det var också på hans initiativ som en liten paviljong hamnade på de idylliska Munkängarna. Paviljongen hade tillhört sockholmsaktrisen Emelie Högqvist, som 1821 fått den i gåva av sin älskare Oskar I. Efter hennes död 1846 såldes den tillsammans med hennes övriga kvarlåtenskap. Gamle baron Silfverschiöld köpte paviljongen och flyttade den från Framnäs vid Djurgårdsbrunnsviken i Stockholm. Råbäck var en gästfri gård och i sina dagboksanteckningar beskriver Dardel livet där sommaren 1870: ”Vi äro här vanligen 18 personer vid bordet. Med husets och gästernas tjänare utgöra vi väl ett femtiotal personer. Jag tror ej att det finns många så dyrbara hushåll i Sverige. Förutom alla de välgödda oxar, kalfvar, får och svin som ständigt stå till kokerskans förfogande kommer det allt emellanåt sändningar af lifsmedel från Göteborg. För att få lax skickar man bud till Trollhättan, 9 hela mils väg och budet nödgas ofta fara tomhändt tillbaka. Vildt kommer från Koberg: med ett ord här är det ständigt kalas”.

Råbäcks historia är intressant, i sekler hade godset varit herresäte för stormän från trakten. Från senare hälften av 1500-talet ägdes Råbäck av adelsätten Stake. 1645 kom gården i släkten Gyllengrips och senare i släkten Focks ägo.

Klingsporska ätten övertog Råbäck 1879 då Louise Silfverschiöld löste ut gården som hon och hennes syskon fått i arv av sin far Carl Otto Silfverschiöld. Louise gifte sig samma år med hovmarskalken Carl Klingsport och de flyttade från Göteborg 1882 till gården och bodde där permanent.

Carl Klingspor var även riksdagsman och hade stora planer på att marknadsföra Kinnekulle som en attraktiv semesterort. Turisthotellet lät han uppföra omkring 1890 och Utsiktstornet på Högkullen, detta var en utlöpare på turistsatsningen. Carl Klingspor var också en mycket aktivt pådrivare för järnvägen Kinnekulle – Lidköping, allt detta för att sätta ”Kinnekulle” på karta som ett turistparadis.

Gårdens privata park öppnades upp för allmänheten, dessutom startade han gårdens industriella utveckling. Under 1880-talet köpts Österängs egendom som då ägdes av ett konsortium med lantbrukare-

 Carl Klingspor dog 1911 och hans maka Louise 1934.

Sonen friherre Carl Wilhelm Klingspor, fortsatte i faderns spår och utvecklade såväl industrin som gården. 1920 var omkring 350 personer sysselsatta på Råbäck och de gårdar som hörde dit.

Släkten Klingspor hade Råbäck i sin ägo drygt 100 år. Egendomen kom därefter att ingå i ett stort godskomplex som även omfattade Hellekis säter, Österäng, Bosgården, Helledal och andra gårdar på och nedanför Kinnekulle. År 1994 köptes Råbäck, Trolmen samt Bosgården av familjen Söderblom.

Det nuvarande corps-de logiet byggdes 1666 i en våning i en våning, idag är det inte lätt att se några spår efter den timrade karolinska byggnaden. 1819 ägde en stor till- och ombyggnad rum, då tillkom övervåningen, även den gamla inredningen i bottenvåningen förändrades vid detta tillfälle.

1882 skedde förändringar av huvudbyggnaden, fasaderna fick pilasterindelning och takkuporna ändrads. 1918 skedde fler ombyggnader, den berömde arkitekten Isak Gustaf Clason anlitades. Han gav huset den herrgårdsstil som den fortfarande har och lät revetera fasaden. På 1950-talet moderniserades mangårdsbyggnaden invändigt och förvandlades till en modern bostad åt friherre Stig Klingspor och hans familj.

Råbäcks park fick sin egentliga utformning under 1700-talet eller början v 1800-talet då den engelska parkstilen var populär. Slingrande gångar som tog sig fram till behagliga tillflyktsorter anlades, den turkiska paviljongen på höjden framför huvudbyggnaden är en sådan, en annan viloplats är Apostlagrottan. Där fanns det tidigare en stor alm med 12 stammar – därav anknytningen till apostlarna. På 1700-talet försågs platsen med lika många stubbar av sten idag finns de kvar som ett minne av den då dagliga motionen som då inskränkte sig till stilla promenader och långa vilostunder i parken.

Under 1800-talets senare del fick parken också flera figurgrupper ur bröderna Grimms sagovärld. Några av dem är ännu bevarade liksom en skulptur i zinkplåt som föreställer Pandora, denna stod tidigare på Råda Säteri.

Efter ombyggnaden 1882 är det mesta av den fasta inredningen borta. Den pampiga spiralformade trätrappan i hallen är dock kvar. Innanför hallen med utsikt mot stranden ligger matsalen och bredvid vardagsrummet och kontoret. I stora salongen på andra våningen finns en väl bevarad fransk panoramatapet med motiv från Indien. Tydligen ansågs en del av scenerna som något lättsinniga av herrskapet Silfverschiöld, de lät barnen skjuta till måls med pilar mot de olika figurerna, särskilt utsatta var de lättklädda dansöserna. Fritz von Dardel försökte restaurera skadorna genom att måla i mönstret och därmed get tapeten extra affektionsvärde

Ägarelängd

 År 1416
Vadstena kloster avträdde Råbäck med bröderna Bengt och Erik Magnusson (styckad sköld)
Gården tycks omgående ha överlåtits till ägaren av Hönsäter, Fikke Grupendal. Dottern Kristina, än kallad Fikkesdotter, än Grupendalsdotter, död 1473, ärvde gården efter fadern. Hon var gift med väpnaren Amund Andersson i Medeldalen. Äktenskapet var barnlöst, varför makarna sålde Råbäck, förmodligen 1471.

År 1471
Råbäck köptes av riddaren och riksrådet Otte Torbjörnsson. Han var västgötarnas hövitsman vid Axevallas förstöring. Han kom i tvist med Danzig, sattes i fängelse 1473 och avrättades 1474

År 1474
Otte Torbjörnssons änka Maria Bodesdotter sålde gården 1495

År 1495
Gården köptes av mågen Tore Olofsson Pyting till Håberg, gift med Malin Ottesdotter

Omkring År 1500
Gården övergick till mågen Olof Amundsson Stake frön Hönsäter, död före 1526, gift med Hamfrid Toresdotter Pyting, död 1558.  Därigenom blev Olof Stake herre till Berg i Holms socken i Dalsland, Håberg i Flo socken och Råbäck i Medelplana socken. De två sistnämnda gårdarna fick han genom sin hustru.

År 1544
Först 1544 ärvdes Råbäck av sonen Mauritz Olofsson Stake, död 1566. Han var en av de herrar som 1560 underskrev Gustav Vasas testamente. 1565 gjorde han infall i Norge och brände en del av Akershus län. Han dog på gården Håberg. Han var gift med Anna Göransdotter av Forstena-ätten och blev därvid svåger med Knut Axelsson Posse på granngården Hellekis

År 1566
Råbäck ägdes gemensamt av Anna Göransdotter, död 1591 och sönerna Göran och Eggert.

År 1591
Gården ärvdes av Göran Mauritzson Stake, död 1593 på Råbäck, gift med Karin Hansdotter Kyle, död 1623. Göran Stake blev Vadstena slotts förste ståthållare 1588 och var sedan 580 Johan III: s kammartjänare. Gift 1589 med Karin Kyle, dotter till riksrådet och ståthållaren Hans Claesson Kyle och friherrinnan Anna Gabrielsdotter Oxenstierna.

År 1593
Gården sköttes för de minderåriga barnens räkning av änkan Karin Kyle som 1600 gift om sig med riksrådet Bo Ribbing.

Är 1623
Efter moderns död skrev sig hovmarskalken hos hertig Johan, ryttmästaren Hans Göransson Stake, liksom den äldre ogifte brodern Mauritz, till gården. Hans Stake, död 1624, begravd i Kullings-Skövde, gift med Anna Kafle, som levde som änka till 1647, dotter till Gustaf Olofsson Kafle och Christina Ribbing, fick genom giftermålet gården Olofstorp, där han dog.

År 1624
Råbäck ärvdes av sonen, kapten Gustaf Hansson Stake, död 1644 i Landskrona under kriget med Danmark. Han var gift med Märta Oxehufud, dotter till Anders Olofsson Oxehufud och Margareta Lillie.

År 1644
Gustaf Stake, efterlämnade två minderåriga söner, Anders född 1642 och Lennart född posthumus 1644. Modern gift om sig med assessorn Gabriel Gyllegrip död 1685.
Anders Stake ärvde gården. Även han blev assessor. Han gift sig första gången med sin styvfars syster Gertrud Gyllengrip och andra gången med Anna Christina Posse, dotter till ryttmästaren Harald Posse och Märta Ribbing. Anders Stake dog 1682.

År 1682
Gården övergick till brodern Lennart, major över ett kompani Västgötar infanteri. Han blev gift med en dotter till sin styvfar i dennes tidigare äktenskap. Han dog redan året efter övertagandet av gården 1683

År 1683
Mauritz Andersson Stake, son till Anders, ärvde Råbäck efter farbrodern Lennart. Han var gift tre gånger. I sitt andra gift med Magdalena Rutensköld, död 1717, hade han sonen Carl Magnus. Denne var född 1708, han blev major och dog ogift på Täppesås boställe vid Eksjö och slöt på svärdssidan denna gren av Stakeätten. Mauritz Stake dog 1728.

År 1728
Råbäck övergick till Anders och Lennart Stakes halvbror, landshövding Gabriel Gyllengrips son, hovjunkare Johan Gabriel Gyllengrip, gift med Maria Elisabeth Uggla.

År 1752
Efter Johan Gabriel Gyllengrips död ägde änkan Råbäck till sin död 1766.

År 1766
Då ätten Gyllengrip utslocknade med Johan Gabriel Gyllengrip och hans syskon övergick Råbäck till Maria Elisabeth Ugglas systerson, landshövdingen i Skaraborgs län, friherre Jakob  Konstanin Fock, död 1803.

År 1803
Gården ärvdes av sonen, majoren friherre Karl Georg Fock, död 1838. Denne sålde Råbäck 1820 till justiemannen, landssekreterare i Skaraborgs län, Casper Ehrenborg.

År 1820
Casper Ehrenborg, gift med Fredrika Carlqvist, dog 1823. Han lät utföra omfattande byggnadsarbeten på Råbäck.

År 1823
Änkan bodde kvar på gården efter mannens död till dess arvingarna 1831 sålde gården

År 1831
Råbäck köptes av friherre Nils August Silfverschiöld till Koberg död 1874

År 1874
Gården ärvdes av sonen, kabinettkammarherre friherre Carl Otto Silfverschiöld, död 1879, gift med friherrinnan Ulrika Wilhelmina Theresia Lovisa Charlotta von Platen, död 1860

År 1879
Råbäck övergick till dottern Louise Silfverschiöld och hennes make, hovmarskalken friherre Carl Klingspor, död 1911

År 1911
Ägare av Råbäck blev sonen, friherre, senare greve Wilhelm Klingspor, född 1880, död 1963 gift med Brita född Ramel

År 1963
Vid faderns bortgång ärvde sönerna Carl-Gustaf Klingspor, gift med Lillemor född Mannerheim och friherre Stig Klingspor gift med Christina, född Sparre af Söfdeborg Råbäck med tillhörande gårdar

I mitten av 1990-talet såldes Råbäck av den dåvarande ägaren Klingspor, efter att gården varit släktens ägo i nästan 100 år. Råbäcks Slott är i dag i privat ägo och inte öppet för allmänheten

Källor: Gårdarna kring kinnekulle och Bygden kring berget