Kinnekulle Hembygdsförening
Nuvarande styrelse

Arbetsgrupper

Fyra arbetsgrupper finns igång med inriktning på olika områden. Grupperna syfte är att dokumentera livet på Kinnekulle. Om du vill vara med i någon av grupperna eller har delge, då kontaktar du

Cementa/Hällekis arbetsgrupp brukar träffas varannan tisdag i Falkängens Café mellan 09.30--12.00, under sommarmånaderna sker inte mötena kontinuerligt. Alla som intresserade av att träffas och prata om Hällekis och de om de  människor som bott/bor i samhället är välkomna. Tisdagen den 18 april 2006 möttes en grupp åtta personer och ett antal fotografier hade plockats med till träffen. Syftet med att Kinnekulle hembygdsförening har olika arbetsgrupper är att man skall känna sin tillhörighet och även kunna ge föreningen information om bygden. Bilder förenar, många var de glada skratt som blev under träffen, tänk om väggarna hade kunnat tala.

Falkängen som idag är en stolthet för samhället har inte alltid varit detta, när husen stod och förföll var det många som tyckte att husen skulle rivas. De gamla arbetarbostäderna förde inte alltid med sig positiva minnen, här bodde många familjer med upp till 10 barn under knappa förhållanden och standarden var inte hög. Som tur var räddades byggnaderna från rivning och är nu en av Kinnekulles främsta turistattraktioner och idag kan man uppleva en idyll.

Hällekis-gruppen vill att fler människor från Hällekis tar chanser och möts och sprider information om dåtid och nutid. Ett ett samhälle som Hällekis med något mer än 100-år på nacken bör ha mycket information att hämta från de boende därför hoppas vår föreningen på att fler intressenter hör av sig, kontaktpersonen hittar du ovan

Historik 
Kinnekulle hembygdsföreningen bildades den 22 juli 1944 vid ett möte på Råbäck. Vid mötet beslöts att bilda en förening vars verksamhet skulle bestå i att sprida kännedom om samt verka för bevarande av Kinnekulleortens många kulturhistoriska värden.
Föreningens syfte var också att belysa folkets liv och verksamhet under den gångna tiden samt väcka och bevara intresset hos ortens befolkning för allt gammalt och fornt.

Dåvarande ordförande Wilhelm Klingspor skänkte 300 kr till startkapital.

År 1947 överlämnar Fru Märta Tamm-Götlind till föreningen ett exemplar av de uppteckningar hon gjort på Kinnekulle. 
År 1948 öppnas Eskilssons Kopparslagarverkstad i Medelplana för besökare. 
År 1949 börjar det  gamla soldatbostället Sextus-torpet i Västerplana renoveras av dess ägare Folke Johansson i Skattegården Västerplana.
År 1953 bildades en kommitté för sockenbok gemensam för Medelplana och Västerplana, denna skrevs av John-Erik Andersson och han hämtade sitt material främst från Märta Tamm-Götlind folklivsforskning på Kinnekulle.
År 1955 var den  första Kinnekulle-dräkten för kvinnor färdiga för visning.
År 1958 fick hembygdsföreningen den gamla skolbyggnaden vid Posseska skolan som gåva av Kinnekulle kommun och under
År 1959 påbörjades restaureringen av den gamla skolan.
År 1963 får föreningen uthuset vid Medelplana bygdegård tidigare (småskola) skall användas för ett stenmuseum. Slöjdlärare John Erik Andersson donerade kr 500:- för lokalens iordningställande.
År 1965 är Stenmuseet i Medelplana färdigt för visning och Posseska skolan visas för första gången.
Den underavdelning av Kinnekulle Hembygdsförening, som bildats år 1957 blev nu 1965 en separat förening benämnd Forshems-Fullösa
År 1972 erhåller Kinnekulle Hembygdsförening dispositionsrätten till Kopparslagarverkstaden med befintliga inventarier och den s.k. ”Vråna-stugan” båda på fastigheten Medelplana Bossgården 4:1 samt ladugården till fastigheten Medelplana Lillegården 12:4 allt i Medelplana församling för en tid av 49 år från den 1/10 1972.
Restaureringen av byggnader i Medelplana gamla by kan nu påbörjas, då sökt bidrag av Ams-medel beviljats. Det gäller byggnaderna ovan
År 1979 gjordes den föreningen för första gången ett årsmöte ute i det fria. Vid en bussresa runt Hornborgasjön stannade bussen utanför en stuga kallad ”Balkastugan” söder om Bosgården i Hornborga och tillhörig Broddetorps hembygdsförening. Medhaft kaffe avnjöts i grön gräset. Hornborga kyrkoruin låg alldeles i närheten.
År 1982 erhölls lagfart på Posseska skolan 1:2, sedan tomtmarken överlåtits till hembygdsföreningen som gåva från Götene kommun.
År 1985”Ljungs stuga” besiktigades av deltagarna. Stugan hade fått ett nytt tegeltak på västra sidan
År 1986 upplöstes Hellekis Egnahemsförening u.p.a beslöts att föreningens tillgångar, ca 8 000 kronor skulle skänkas till hembygdsföreningen att utgöra grundplåten till en fond benämnd ”Ljungs stugas reparationsfond 
År 1987 Sparbanken beviljade föreningen ett anslag på 3 000 kronor
År 1990 skänker Arthur Andersson sin privata samling ang .Österplana och Kestad till Landsarkivet, ett exemplar finns på Stiftsbiblioteket i Skara och Kommunbiblioteket i Götene.
År 1992 föreningen åtog sig att riva "Idas stuga" rivningsvirket skulle används till andra byggnader i föreningen.
År 1993 Stommen i "Idas stuga" var av så bra kvalité att rivningen stoppades och stommen såldes för 12 000 kronor till Forshem där huset återuppbyggdes till stallbyggnad.
År 1996 ordförande Stig Klingspor avslutar sitt ordförandeskap efter 25 år lämnar över ordförandeskapet till Hugo-Jacob Hamilton.  Föreningens sekreterare Arthur Andersson avgår efter 40 år vid pennan. Arthur har gjort ett digert forsknings- och dokumentationsarbete över Kinnekulle.
År 2000 bildas en arbetsgrupp som följer upp Märta Tamm-Götlind och Arthur Anderssons forskningar och inventeringar av människor, gårdar mm.
År 2002 föreningen har påbörjat insamling av fotografier från Kinnekulle och genomför sin första fotoutställning i Medelplana bygdegård
År 2003 ordförandeskapet lämnas av Hugo-Jacob Hamilton och för första gången får föreningen en kvinnlig ordförande Gill Bengtsson.
År 2004 föreningens årsmöte var välbesökt och styrelsen redovisade det gångna året. Den omdebatterade amfiteatern i stenbrotten var en aktuell fråga, var ställer sig föreningen. Årsmötet bestämde att lämna en skrivelse till kommunen med en konsekvensanalys för Kinnekulle. Ann-Sofie Ohlander höll en förläsning om kvinnors makt i historien. Föreningen fyllde 60 år och firades med pompa och ståt i samband med invigningen av Bruksmuseet i Falkängen.
År 2005 åter ett välbesökt möte och nu är medlemsantalet över 240 personer. Fortsatt arbete i arbetsgrupperna och vandringar under året planerat. Hällekis äldsta byggnad som ägs av vår förening var uppe under diskussion, stugan som under flera år förfallit vad skall göras? Årsmötet beslöt att inhämta kostnadsförslag till renovering och därefter tas beslut om stugas öde. Uno Bohman från Skara föreläste om turismen på "Kullen" under åren.
År 2006 ett annorlunda möte blandat med körsång ´med  "Egon och gråsparvarna". Ny styrelsemedlem invaldes som ersätter sekreteraren. Diskussioner om förening skall agera i Amfiteaterns vara eller icke vara, föreningen ställer sig neutrala i frågan då detta inte tillhör föreningens syfte.
År 2007 ett år i Carl von Linnés fotspår, vandringar i Västerplana äng och stenbrottet ovan Västerplana kyrka vid dessa vandringar medverkade guiden Bertil Ström. I övrigt fototräffar i Medelplana bygdegård vår och höst, öppet hus i Possiska på Vårrundan samt soldattorpet i Västerplana under juli.
År 2008, året präglades som tidigare av våra vandringar, nu fokus på Kestad by, vandring både vår och höst. Fototräffen arrangerades en hel helg under oktober, blev välbesökt. Medverkan i Vårrundan, öppet hus i Possiska skolan. Bruksmuséet Falkängen öppet under säsongen. Soldattorpet i Västerplana öppnade sin dörr en varm söndag i juli.
År 2009, föreningen utses som årets hembygdsförening i Västra Götaland och mottager en prissumma på 5000 kr. Västergötlands Hembygdsförbunds styrelse motiverar sitt beslut med följande: Kinnekulle Hembygdsförening är ett attraktivt exempel på hur en modern hembygdsförening vidareför kunskaper om traktens kultur- och naturarv. På Internet presenterar sig föreningen genom en fyllig hemsida. Ett omfattande byggnadsregister återges på hemsidan. Hemsidan skapar kontakter över hela världen. Samverkan med andra föreningar är också exempel på öppenhet. Genom bygde- och naturvandringar stimuleras studiet av Kinnekulletraktens bebyggelse och natur.
Föreningen arbetar framgångsrik med fotomaterial från bygden, dokumenterar och arkiverar. Fototräffar ordnar som engagerar många såväl medlemmar samt andra. På ett värdefullt sätt skildrar Posseska Lancasterskolan en skolpedagogik som förr var väl känd.
Arbetet i arbetsgrupper har visat sig effektiv, kunskaper om livet och näringar i äldre tider dokumenteras och förs vidare till yngre generationer
År 2010 Föreningen jobbade på med sina  aktiviteter bygdevandringar, torpinventeringar och fototräffar. Fototräffarna sker nu under en helg under oktober månad och detta fungerar bra för både besökare och funktionärer. Fokusering sker mot värdskapet för Västergötlands Hembygdsförbunds årsmöte som sker den 15 maj 2011.